Hur går det med reningsverket?

En av reningsverkets två enheter.

Till slut, efter att ha kämpat emot i alla instanser i mer än trettio år, har Villeroy & Boch/Gustavsberg äntligen börjat rena lakvattnet från sin industritipp vid Ekobacken. Reningsanläggningen togs i drift i mitten av maj och nu har analyser av det renade vattnet kommit in. Det gäller nio prover som togs i maj, juni och juli där vattnets innehåll analyseras före och efter rening.

Kommunens krav är att lakvattnet ska klara de gränsvärden som anges i dagvattenpolicyn. Det gäller vattnets halter av näringsämnena kväve och fosfor, samt de giftiga tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink. Lakvattnet har regelmässigt innehållit för höga nivåer av dessa ämnen.

Så, hur går det, funkar reningsverket?

Ja, det verkar så. Under sommaren låg nivåerna av samtliga tungmetaller under de gränsvärden som anges i policyn! Kväve är däremot fortfarande ett bekymmer. Behandlingen i reningsverket har bara lett till en minskning med femton procent och nivåerna ligger fortfarande långt över de tillåtna.

Procentuell minskning av analyserade ämnen i reningsverket.Halterna av sju metaller minskar kraftigt när vattnet passerar reningsverket, mellan 37 och 73 procent. Bland dessa finns alla de som tidigare har legat över gränsvärdena. För fem metaller ä…

Procentuell minskning av analyserade ämnen i reningsverket.

Halterna av sju metaller minskar kraftigt när vattnet passerar reningsverket, mellan 37 och 73 procent. Bland dessa finns alla de som tidigare har legat över gränsvärdena. För fem metaller är nivåerna mer eller mindre oförändrade, men dessa ligger redan under gränsvärdena eller saknar gränsvärden.

En överraskning är att nivån av aluminium har rakat i höjden. Det beror på höga eller mycket höga nivåer i tre av de åtta prover där metallen analyserats, i de fem övriga var nivåerna ganska låga och de minskade dessutom något. Förhoppningsvis är det en tillfällighet. Policyn saknar gränsvärde för aluminium.

EU-direktiv och svensk lagstiftning anger dock att det inte får ske några utsläpp alls av ämnen som förekommer i farliga nivåer i omgivningen. I vårt fall innebär det att utsläppen av bly, kadmium, zink och arsenik ska upphöra helt eller minskas så mycket som det tekniskt går eftersom Farstaviken har olagligt höga nivåer. Målet är därför noll utsläpp av dessa ämnen. Läs mer om gränsvärden och nollutsläpp här.

De tre förstnämnda verkar minska kraftigt, med 60 till 70 procent, när vattnet passerar reningsverket, men det kan knappast vara tillräckligt, det behövs mer. Den fjärde, arsenik, ligger kvar på samma nivå som tidigare, men det är en ganska låg nivå.

Sammanfattningsvis har nivåerna av gifter minskat kraftigt och alla ämnen utom kväve ligger nu under de gränsvärden som anges i dagvatttenpolicyn. Men nivåerna av bly, kadmium, zink och arsenik måste ner ytterligare. För dessa är det ”nära noll” som gäller.