Alliansen tillsätter styrgrupp

På bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens möte 22 maj lade ordförande Lars-Erik Alversjö (M) fram ett komplicerat och svårfångat förslag om att skapa en ”styrgrupp för utredning om hanteringen av dag- och lakvattnet i området mellan Ekobacken och Farstaviken”.

Enligt förslaget skulle han själv och nämndens vice ordförande, Birgitta Rynnert (S och boende i Farsta Slottsvik), utgöra styrgruppen. Sedan skulle det finnas en projektledning, en ”samverkansgrupp” bestående av V&B och JM, en ”arbetsgrupp” med tjänstepersoner från kommunen och experter samt en ”referensgrupp” som skulle informeras (boende).

Det är ett gåtfullt upplägg eftersom det blir helt parallellt med nämnden.

Skärmavbild 2018-05-22 kl. 23.17.44.png
 

Stängrörets bedömning av förslaget är att det bara tjänar ett syfte: att desarmera frågan inför valet och efter valet samt att få med alla på båten (Alversjös båt).

Genom att binda upp S till styrgruppen skulle Alversjö undvika att det blev allvarliga konflikter kring frågan. Hela utvecklingen skulle styras av projektledningen som står under styrgruppens befäl och följer den plan som gäller. Frågan skulle avpolitiseras. Ett andra syfte kan vara att han vill att det ska se ut som att kommunen ”gör något”.

Stängröret.se ser två stora problem med förslaget:

1. Ambitionsnivån i den föreslagna planen är mycket låg. Arbetet riskerar att bli en långbänk som bara leder till fler utredningar (som om det inte finns tillräckligt många för att agera) och verkningslösa mål.

2. Processen saknar all transparens och deltagandet är begränsat till  kommunen (styrgruppen), Villeroy & Boch, JM och okända experter.

Dessutom är det rimligt att fråga sig vad det hela ska vara bra för? Det finns ju en bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd som ska hantera frågan...

Planen

Den plan för arbetet som föreslås i dokumentet är riktigt dålig. Den innebär fler utredningar och en process utan slut och dessutom verkar Alversjö ha glömt att både han och Deshira Flankör har lovat att utsläppen "ska upphöra".  Målbeskrivningen innehåller den ökända slamkryparen med lydelsen att utsläppen genom röret inte ska ”ha negativ påverkan på Farstavikens vatten eller sediment”.

De som har följt debatten vet att detta bara betyder att den kraftigt förorenade viken inte ska bli ännu mer förorenad.

Enligt planen verkar det kravet nu gälla allt vatten som kommer ut ur röret och det kan börja gälla i slutet av 2019. Men det antas inte ge några snabba resultat utan kräver många år av mätningar i viken för att klargöra om det vatten som släpps ut ger någon negativ påverkan eller inte… Så här beskrivs det i förslaget:

”Med det åtgärder som kommer att presenteras (av styrgruppen, min anmärkning) bedöms påverkan på närmiljö, recipient och bottensediment att landa på en nivå som inte kommer att öka påverkan på vattenkvaliteten. Eftersom det rör sig om långsamma förändringar kommer ett kontrollprogram och en kontinuerlig och långsiktig uppföljning att krävas, vilket också ingår i det beslut som fattats i frågan.”

I klartext: de åtgärder som ska genomföras syftar till utsläppen inte ska ”öka påverkan” på vattenkvaliteten. Vad betyder det? Öka påverkan jämfört med vad? Eftersom det handlar om ”långsamma förändringar” ska det följas upp och kontrolleras länge.

Det tydliggör behovet av att ställa krav på riktvärden vid utsläppet istället för fluffiga kvalitetsmål.

Som tur är var planen inte en del av beslutet och planen behöver förändras, särskilt målbilden. Alla politiska partier har sagt sig vara överens om att utsläppen ska upphöra – då måste det vara styrande för arbetet.

Deltagande

I förslaget anges också att "arbetet genomförs i en samverkansgrupp med företrädare för Villeroy & Boch, JM och kommunen." Ett minimikrav för en demokratisk och transparent process är att de boende i Farsta Slottsvik finns representerade i samverkansgruppen.

I ett brev till den nytillsatta projektledaren Lars Fladvad skrev Farsta Slottsviks samfällighet igår:

"FSS äger och förvaltar gemensamma anläggningar i Farsta Slottsvik, bland annat det mesta av den mark där ledningen är dragen, liksom det vattenområde i Farstaviken där utsläppet mynnar. Vidare är FSS en av de största markägarna i området och vi kan nog även anses vara verksamhetsutövare eftersom en del av vårt dagvatten leds ned i röret. Vi representerar dessutom indirekt cirka 400 hushåll och 1000 boende i området. 

Därmed anser vi att FSS är en självklar och central part i arbetet med att utreda problemen med vattnet, även de delar som anses ligga uppströms vår fastighet. Jag välkomnar kontakten och utgår från att FSS kommer att erbjudas fullt deltagande i arbetet med att kartlägga problemen och föreslå lösningar."

Nu får vi se vad Fladvad svarar.