Gustavsberg och Farstaviken är en idyll nära storstaden. Men under den vackra ytan är vikens sediment så giftiga att de är en hälsofara och vikens bottnar är i stort sett döda.

Farstaviken är en så kallad trösklad vik. Det innebär att den har en smal och grund öppning med en stor vattenvolym innanför och att cirkulationen är liten. Föroreningar inne i viken späds inte med vattnet utanför utan blir kvar inne i viken.

Gustavsbergs porslinstillverkning har gett stora utsläpp av gifter till viken sedan 1800-talet och på senare år har marinor och båttrafik bidragit med giftiga bottenfärger. I fabrikens och hamnens omgivningar har det dessutom dumpats rester från tillverkningsprocessen som läcker ner i viken.

Idag är Farstaviken bara en idyll på ytan. Vattnet är syrefattigt och förorenat, medan sedimenten är direkt farliga.


LÄNSSTYRELSEN

När länsstyrelsen inventerade miljötillståndet i Stockholms vattenområden 2014 klassades Farstaviken som riskklass 1, den högsta riskklassen med sju områden där "mycket stor risk för människors hälsa och miljö" bedöms föreligga. Vid riskklass 1-objekt är "behov av undersökningar följt av eventuella åtgärder särskilt prioriterade."

Ur länsstyrelsens rapport: "Föroreningarnas farlighet är hög till mycket hög. Föroreningsnivån bedöms vara mycket stor. Höga halter av ämnen med hög till mycket hög farlighet har påträffats i sedimenten. Spridningsförutsättningarna bedöms vara mycket stora i och med att båttrafik förekommer i stor utsträckning i viken."

Farstaviken finns även på Länsstyrelsens lista över de 50 mest prioriterade områdena med förorenad mark och vatten i hela länet.

Föroreningarnas farlighet är hög till mycket hög. Föroreningsnivån bedöms vara mycket stor.

WSP

I en vattenutredning från 2012 med anledning av de planerade bostäderna Strandviks flyglar skriver konsultbolaget WSP:

"Bly, kadmium och zink finns i kraftigt förhöjda halter i sedimenten och nickel samt koppar har upptäckts i förhöjda halter i blåstång. Det bedömdes dock som att metallerna är relativt hårt bundna till sedimenten, men att överföring kan ske mellan organism och sediment."

"På bottnen råder syrefria förhållanden större delen av året. Detta beror på att avloppsvatten, dagvatten och förorenat industriprocessvatten tidigare har letts rakt ut i viken."


TYRÉNS

Inför den planerade expansionen av bostäder i Gustavsbergs hamnområde genomförde konsultbolaget Tyréns år 2011 en omfattande kartläggning av föroreningar i hela området, bland annat i Farstavikens vatten och sediment. Ur rapporten:

"Utförda undersökningar och riskbedömning har visat att sedimenten i Farstaviken har höga halter av metaller och TBT, och förhöjda halter har även påträffats i organismer vilket innebär att föroreningarna sprids i miljön. Även i ytvattnet är metallhalterna förhöjda. Halterna är dock lägre än de gränsvärden som används (MKN), som syftar till att undvika negativa effekter på organismer. Halterna av TBT med nedbrytningsprodukter är dock högre än MKN i provtaget vatten vid 1m djup."

"För att kunna uppnå det långsiktiga målet, en god livsmiljö, krävs åtgärder för Farstaviken. För att en eventuell sanering av sedimenten ska få en långsiktig effekt krävs att även tillförseln till Farstaviken minskar."

För att en eventuell sanering av sedimenten ska få en långsiktig effekt krävs att även tillförseln till Farstaviken minskar.

VISS

Vattenmyndigheten för norra Östersjön har antagit miljökvalitetsmål för alla större vattendrag i Sverige. Avsikten är att leva upp till EU:s vattendirektiv och Vattenförordningen i svensk lagstiftning. Målen ska vara styrande för kommunen och skulle ha nåtts senast år 2015. Vattenområden där det ansågs omöjligt att nå målet till 2015 kunde få dispens till år 2021.

Miljötillståndet i vattendragen registreras och följs upp i Vatteninformationssystem Sverige, VISS, där Farstaviken ingår i samma vattenområde som Baggensfjärden. 

Enligt VISS kommer troligen inte tillståndet i Baggensfjärden, och än mindre i Farstaviken, att nå kvalitetsmålet till år 2021. Anledningen är bland annat höga halter av tungmetaller såsom bly och kadmium och undantaget har förlängts till år 2027. Utsläppen genom röret i Farstaviken pekas ut som ett enskilt problem.